En av Sveriges folkkäraste artister, rockkungen Jerry Williams är död. Jerry var en karismatisk artist som alltid gav järnet. Inte minst vid sidan om scenen, där han var en hängiven motorcyklist. Under årens lopp har Jerry setts gasa fram, inte alltid helt lugnt och stilla, oftast bakom styret på någon av alla sina Suzuki-motorcyklar. 

Jerry Williams är Sveriges okrönte rockkung. Han slog igenom som sångare i Rockbandet The Violents under 1960-talet, och år 1963 var bandet bland annat förband åt The Beatles under deras Sverigeturné. Vid sidan om livet som Sveriges rockkung och mästare på att snacka skön söderslang är Jerry en inbiten motorcyklist.

Jerry kör motorcykel tämligen ofta, i stort sett varje dag under motorcykelsäsongen. Han väljer i regel alltid motorcykel som förstahandsalternativ vid exempelvis transporter till och från möten i stan, eller bara för rena nöjesvändor, och räds inte ens en kortare sväng i regn. Men vad kör egentligen en rockkung som kört motorcykel i över 50 års tid?

-Jag har aldrig varit för att köra cruisinghojar. Jag åkte på en sådan där ett tag, men det är roligast att sitta framåtlutat, menar Jerry.

Efter ett antal år i sadeln på en Suzuki TL1000R har Jerry nu beslutat sig för att byta till en GSX1300R Hayabusa, en av världens snabbaste serietillverkade motorcyklar, god för hastigheter över 300 kilometer i timmen.

-Jag kör hoj för att det ger en kick och en härlig känsla. Det är som om man åker berg-och-dal-bana men upphöjt i hur mycket som helst, om det är rätt vägar och man får lite flyt i det hela. Dessutom behöver man inte gå på Yoga eller någon annan form av meditation eller vad de nu håller på med, berättar Jerry.

-En härligt hojtur är när man grejar sig utan att torska. Men det får inte gå för fort för då blir det bara jobbigt. Men när det blir flyt i körningen är det smutt, säger Jerry och skiner upp i ett härligt leende…

Jag som sitter på andra sidan av bordet, mitt emot Jerry, förstår precis vad han menar och kan inte annat än instämma.

Det hela började redan i tidig ålder då Jerry, eller Jerka som han även kallas, nyfiket betraktade knuttarna då de drog förbi hans hemmatrakter på väg till sitt favorittillhåll på den tiden, fiket ”Tallis” vid Talludden, alldeles intill Karlbergskanalen och Ulvsundasjön i Stockholm.

-Jag bodde på Huvudstagatan i Solna och alla motorcyklar som var på väg till Tallis passerade där, och jag hojjade dit och kollade in alla knuttar, berättar Jerry, och förklarar att det var början på vad som ledde till att han senare började köra motorcykel själv.

-Jag började tjuvåka på farsans Monark CZ och Ragges Husqvarna, en så kallad ”Pittvärmare” med pedaler vid 12-13 års ålder, berättar Jerry och småler.

Jerry fyller i med att berätta om hur sprang och kollade in när grabbarna var och körde på motocrossbanan som då fanns nere vid Pampas, där Pampas Marina ligger idag. Dessutom var det mycket spring för att kolla på Speedway inne på Stadion. Sedan dröjde det ytterligare några år innan Jerry blev med motorcykelkörkort, eller hojlappen som Jerry kallar det.

-Jocke och Settan tog ju hojlapp, men jag hade inga stålar så det fick vänta. Motorcykelkörkortet kom i samband med bilkortet i 20-årsåldern. Därefter dröjde det ytterligare några år innan jag köpte min första motorcykel, en skitdålig Yamaha. Den slängde jag och tjackade en BSA istället. Sedan fick jag ett rätt bra pris för ”Bersan” och bytte till en trepipig och vattenkyld 750 som kallades för vattenbuffel, det var någon gång kring 1967-1968, och med den åkte jag mycket och i överallt med, förklarar Jerry.

-Numer kör jag oftast ensam, även om det händer att jag drar med några polare emellanåt. Ibland blir det en vända på Bogesundsvägen för dra en java i Vaxholm eller en sväng på härliga småvägar i Roslagen, det finns ju hur mycket vägar som helst att välja mellan. Ibland tar jag färjorna och åker runt en sväng, förklarar Jerry.

Under sensommaren 1999 bestämde sig Jerry Williams för att ställa upp som burkslav i åt sidovagnsföraren och vännen Billy Gällros, men efter att Jerry föll av i s-partiet efter start-och-målrakan på Sviestadsbanan i Linköping var det stopp på den karriären.

-Jag testade att burka åt sidovagnsföraren Billy Gällros, men han slängde av mig, jag gjorde illa fötterna och efter det kunde jag inte gå på flera veckor. Jag var inne på att köra ett race tillsammans med honom, han vann SM i stort sett varje år då, men det sprack. Men vi hade bra tider innan olyckan, förklarar Jerry Williams.

Bortsett från denna fadäs har Jerry klarat sig undan från allvarligare tillbud under åren som motorcykelförare.

-Jag har krockat med en fiskmås, och vid något annat tillfälle slog jag på arslet med en hoj, men utan personskador, annars har jag inte något trist motorcykelminne. Däremot har jag en polare i Wild Angels som lyckats krocka med en TV, säger Jerry och skrattar hjärtligt åt kompisens smått komiska misstag då denne tjuvlånade brorsans motorcykel och råkade köra genom glassdörren från baksidan rakt in i vardagsrummet...

Jerry har ju givetvis sett och varit med om en hel del under årens lopp, men för att klara sig gäller det att man har koll på läget.

-Exempelvis är det bra att försöka få koll på om bilförarna har sett en, vilket jag inser att det oftast inte har. Dessutom måste man hålla koll på vägen, och placera sig rätt. När jag stannar i köer ställer jag mig exempelvis alltid lite på sidan för att minska risken att bli påkörd bakifrån, förklarar Jerry och refererar till en händelse där han var läskigt nära att ”få en bil i arslet”.

Att köra motorcykel är något som Jerry menar att fler borde testa på. Annars går man miste om något här i livet, avslutar Jerry som nu börjar laddningen inför vårens uppträdanden i More Dynamite och den stundande motorcykelsäsongen i sadeln på Hayabusan. Kanske blir det även en efterlängtad sväng för att kolla in när Rossi och grabbarna kör en sväng i MotoGP…•