En våt dröm

Förra året lanserade KTM sin första renodlade sportmotorcykel för landsväg, RC8. I höstas presenterades den förädlade R-versionen på EICMA-mässan i Milano. Nu har jag provkört den på den syndigt läckra Portimao-banan.

Äntligen. För flera år sedan var jag på plats då skynket föll av konceptmodellen av det som 2006 blev en körklar prototyp av KTM:s första renodlade sportmotorcykel, RC8. Hösten 2007 premiärvisades modellen för första gången och för ganska exakt ett år sedan provkördes den på den läckra Ascari-banan i södra Spanien. I höstas premiärvisades den förädlade R-versionen, RC8R, i samband med den internationella motorcykelmässan EICMA i Milano. Nu är det äntligen dags för mig att bekanta mig med den på nybyggda Portimao-banan i södra Portugal.

Jag har flytt ett snöigt Sverige för att istället mötas av ett regnigt och ganska kyligt Portugal. Jag har egentligen ingen rätt att klaga, med tanke på mitt uppdrag, men att pricka regn när Algarvekusten i genomsnitt har 320 soldagar per år känns lite så där...

Motorcyklarna vi har tillgång till under provkörningen är helt standard bortsett från att regplåtshållaren, med tillhörande belysning och blinkers, och backspeglarna har demonterats. Något som för övrigt görs snabbt och enkelt. I köpet ingår dessutom ett passagerarkit med passagerarsadel och fotpinnar.

De första varven tar jag det hyfsat lugnt på grund av regnet och för att lära känna såväl motorcykeln som banan lite bättre. Under det tredje tjugominuterspasset börjar den tekniskt mycket kluriga banan äntligen torka upp en aning, i alla fall idealspåret. Och under resten av eftermiddagen är merparten av banan torr, och tempot stiger då avsevärt. Portimao-banan är precis som jag hade förväntat mig en fantastisk upplevelse i sig. Att få provköra KTM RC8R här gör inte det hela sämre.

När jag först klev upp på den läckert färgsatta sporthojen fick jag direkt en känsla av att RC8R är en extremt krävande maskin. Ack, så fel jag hade. Så här långt måste jag säga att min högst ställda förväntan har infriats. Faktum är att RC8R är mycket lättkörd, något som jag värderar extremt högt en dag som denna. Att pressa så nära gränsen som jag bara vågar kräver att motorcykeln känns helt trygg och det gör RC8R. Den är samtidigt mycket förlåtande och kursändringar är lekande lätta att utföra.

Hos R-modellen har ett antal komponenter modifierats eller bytts ut i jämförelse med 2008 års RC8. Bland annat är kolvarna nya, och förutom att de är lägre har de vuxit två millimeter i diameter vilket ökat cylinderborrningen till 105 millimeter.

Dessutom ser RC8R helt annorlunda ut än standardmodellen. Ramen är orange istället för svart, vidare är svingarmen, fotpinnarna och bromsoken svarta. Pricken över i är den superläckra Svart-vit-orangea färgsättningen.

Efter feedback från ägare, tesförare och journalister har KTM lagt ner stor möda på att finslipa funktionen hos bränsleinsprutningen och växellådan. Därtill ser en ny oljekylare till att optimera motorns arbetstemperatur under extrema förhållanden.

Motorn hos KTM RC8 uppges ha 155 hästkrafter på topp. Hos R-modellen anges den tvåcylindriga 75-gradiga V-motorn, på 1195 kubikcentimeter, erbjuda 170 hästkrafter som bäst vid 10250 rpm. Maximalt vridmoment anges till 123 newtonmeter som mest vid 8000 rpm (120 newtonmeter vid 8000 rpm hos KTM RC8). Dessutom har kompressionsgraden ökat från 12.5:1 till 13.5:1.

Respektive cylindertopp rymmer fyra ventiler. Totalt finns åtta ventiler vilket förklarar siffran åtta i modellnamnet rc8r.

Fortfarande är motorn vätskekyld och med torrsump. Den separata oljetanken återfinns lågt placerad i framkant på motorn. Motorn och oljetanken lär väga 62 kilogram totalt. Bränslematningen sker på elektronisk väg och Keihin står för komponenterna och tekniken. Tre oljepumpar ser till att Motorexoljan (10W-50) smörjer motorns rörliga delar.

Kopplingen är flerskivig och våt, det vill säga att den badar i olja. Manövreringen sker på hydraulisk väg. I KTMs tillbehörsprogram, Power Parts, finns även en slirkoppling för RC8R att tillgå. Växellådan är sexstegad.

Ramen är en fackverkskonstruktion av runda stålrör (Krommolybden). KTM uppger att ramen väger endast 7,5 kilogram. Samtidigt som konstruktionen är stark och lätt, erbjuder den även en viss form av flexibilitet. Dessutom bidrar den öppna konstruktionen till extra bra kylning av motorn. Bakramen är tillverkad av aluminium, precis som svingarmen och de tioekrade marchesinihjulen.

Ljuddämparen av rostfritt rymmer en trevägs katalysator och är centralt placerad under motorn. Förutom att medverka till att centralisera vikten har det även sina fördelar vid en eventuell marksyning. Här kan jag även passa på att nämna att kraschpuckar på hjulaxlar och tank(!) är standard.

Efter ytterligare några varv börjar jag bli varm i läderuniformen och trivs allt bättre på Portimao-banan och tillsammans med RC8R. Och även om det kanske låter lite underligt så känner jag igen mig från alla mil i sadeln med KTM 990 Super Duke, som länge varit min favorithoj för oseriöst gatbus. Visserligen är det här en helt annan maskin men trots allt finns vissa likheter. KTM 990 Super Duke är enligt mig världens häftigaste bushoj. Men den slukar i sig bensin med stor aptit och är allt annat än väluppfostrad och städad. Huruvida RC8R dricker bensin med måttlig eller stor aptit vet jag däremot inte, då rättvisa mätvärden inte gick att uppbringa under provkörningen av praktiska skäl.

RC8R är oerhört rapp och kvick i svängarna, trygg och håller kursen perfekt. Och som jag nämnt tidigare sker kursändringar lekande lätt, även i rejält pressade situationer. Att skicka upp framhjulet tillväders är inte det minsta svårt, men samtidigt märks det att RC8R i första hand är skapt för att vara en snabb kurvmaskin snarare än en vildsint busmaskin. I jämförelse med Super Duke är RC8R en mycket städad motorcykel, utan att för den sakens skull vara det minsta tråkig. I kombination med den starka men samtidigt förlåtande motorn och det för övrigt smidiga chassit gör det här till en underbar maskin att piska kurvor med.

Lägg till de underbara bromsarna. Tacka italienska Brembo för det, och KTM för att de valde dessa! Bara att fingra på bromsreglaget är en härlig känsla i sig. De dubbla radiellt monterade fyrkolvsoken tillsammans med 320-millimeter bromsskivor resulterar i bromsar som är grymt effektiva och samtidigt imponerande lätta att dosera. Här snackar vi fingertoppskänsla på hög nivå! Även bakbromsen är ovanligt smidig att hantera vilket minskar risken för ofrivilliga bakhjulslåsningar avsevärt. Och det här kommer väl till pass då jag försöker flytta fram bromspunkterna inför några av de knivigare böjarna. Särskilt nu när banan stundtals är allt annat än torr. Bra där!

Kopplingen är även den lättjobbad och exakt i dess funktion. Det bidrar till att växlingarna går smidigt och utan strul även i rejält pressade lägen. Den nya växellådan är exakt och distinkt i sin funktion med en liten rå karaktär vilket passar min körstil perfekt. Under provkörningen missar jag inte en enda växel eller upplever minsta strul med växellådan.

Motorgången är allt annat än silkeslen och en viss portion av vibrationer finns. Däremot är det den typen av vibrationer som jag mest anser vara lite charmiga. Dessutom gillar jag motorkaraktären och att det finns gott om vridmoment redan från riktigt låga motorvarv.

Som jag nämnde tidigare har KTM lagt ner stor möda på att optimera bränsleinsprutningens funktion. Och det tycker jag att de lyckats bra med. Till varje RC8R medföljer ett gasreglage med progressiv utväxling. Med detta monterat blir körningen betydligt mer harmonisk, i synnerhet vid lägre hastigheter.

Under provkörningen får jag aldrig tillfälle att uppleva hur bland annat fjädringen fungerar på vanlig landsväg med asfaltsbeläggning av skiftande kvalitet. Beläggningen på Portimaobanan är slät som ett dansgolv men bandragningen är i gengäld mycket kuperad, och fjädringen får jobba hårt. För mig, som erfaren motorcykelförare men utan att för den sakens skull köra i MotoGP-tempo, fungerar WP-fjädringens grundinställningar mycket bra.

Framgaffeln är av upp-och-nedvänd modell med 43-millimeters grova och TiAIN-legerade innerben. Här erbjuds 10 millimeters justering av fjäderförspänningen, 32 stegs justering av kompressionsdämpningen och 28 olika lägen för returdämpningen.

Stötdämparen har ett överliggande länkage och precis som framgaffeln erbjuds goda justeringsmöjligheter av fjäderförspänning, retur- och kompressionsdämpning med låg och högfartsjustering. Dessutom finns en excentrisk justering för reglering av höjden. Om du tycker att RC8R är lite fladdrig kan det vara läge att kolla inställningarna hos den justerbara styrdämparen.

Det nya kåpglaset, som stukats för att erbjuda bättre aerodynamik och minskad grad av turbulens på förarplats, erbjuder ett godkänt skydd mot fartvinden då jag lägger hakan mot tanken. Körställningen är betydligt rymligare än jag trodde att den skulle vara. Sadelhöjden går att reglera i två steg, jag är närmare 183 centimeter lång och väljer 825 millimeters sadelhöjd. Du som är kortare lär trivas bättre med 805 millimeters sadelhöjd.

Även fot och handreglagen är justerbara för bästa personliga anpassning. Dessutom finns möjlighet att justera fotpinnarnas position. Genom att ändra fästpunkterna för bakramen är det även enkelt fixat att förändra den så kallade rideheighten.

Efter lite småpill med småjusteringar hos fot och handreglagen har jag fått till en förarergonomi som passar mig suveränt bra. Den här typen av justeringsmöjligheter börjar visserligen bli allt vanligare hos motorcyklar, men är fortfarande en ganska ovanlig företeelse.

Instrumenteringen är en kompakt enhet som rymmer en hel del finesser. Genom ett reglage på vänster styrhalva styrs vissa funktioner hos instrumenteringen. Bland annat kan du välja mellan "road" eller "race"-läge. Aktuell hastighet och motorvarv visas ständigt. Med instrumenteringen i roadläge informeras du dessutom om resterande bränslemängd, aktionsradie.

Väljer du raceläget kan du lagra dina varvtider och logga din körning för att exempelvis hålla koll på snitt- och topphastigheten. Vill du koppla in en så kallad transponder för automatisk loggning av varvtider går även det. Kontrasten hos den digitala panelen ändras automatiskt efter omgivningens ljusstyrka.

Vem är då RC8R för? Jag skulle säga att den i första hand är för dig som gärna gör avkall på komfort för att istället köra en motorcykel med en prestanda som ger dig gåshud. RC8R är ett härligt "paket" där helheten lirar som jag vill att det ska. Efter en dags bankörning är det omöjligt för mig att veta huruvida RC8R är komfortabel att köra på landsväg. Däremot erbjuds en förarergonomi som passar perfekt på bana. Och skulle jag köpa en RC8R skulle jag i alla fall bry mig föga om hur komfortabel den är som touringmaskin. För på bana är den i alla fall som en dröm. I dag en våt sådan...

+ Underbara bromsar. Härlig motor. Kvick i böjarna och lättmanövrerad.

- Inte en nybörjarmaskin. Priset.

= En underbar motorcykel för seriöst bansmisk som svänger lätt och svarar blixtsnabbt på minsta förändring hos gasreglaget.

Bildgalleri (klicka för större bilder)

{morfeo 30}

KLICKA HÄR FÖR ATT SE FILMEN FRÅN PROVKÖRNINGEN AV RC8R

Jamie Whitham drar ett varv med RC8R på Portimao

{youtube}vEVxwn3laJ8{/youtube}