Triumph fortsätter att utveckla och utöka Bonneville-familjen. Senaste tillskottet är Bonneville Bobber. Johan Ahlberg har provkört den avskalade modellen på välkurvade bergvägar i trakterna kring Madrid.

 

Då jag lämnar den spanska huvudstaden visar termometern på fyra plusgrader, och det känns skönt att motorcykeln i det här fallet är extrautrustad med handtagsvärmare, med dess två värmelägen (hög ”High” och låg ”Low”). Reglaget är snyggt integrerat hos vänster handtag, och sammankopplat med instrumenteringen som indikerar valt läge. 

Själva Bobber-kulturen föddes i efterdyningarna av andra världskriget då framförallt amerikanska soldater tog med sig brittiska maskiner hem till staterna, och strippade dessa på allt onödigt. Rent generellt är en Bobber en motorcykel utan en massa extra lull-lull. Tanken var att dessa maskiner skulle accelerera snabbt och var smidiga att hantera. Rent historiskt handlar det om strippade motorcyklar med hard-tail, det vill säga stel bakram utan fjädring, ”bobbed” kort bakskärm, ofta utan någon framskärm överhuvudtaget, lågt placerat och rakt styre och singelsadel. I vissa fall har det raka styret bytts ut mot ett högre så kallat aphängarstyre. Dessutom var dessa motorcyklar med starka motorer som trimmats för att accelerera snabbt, och erbjuda en lekfull körning. Och Triumphs motorcyklar, inte minst deras Bonneville-maskiner, var tidigt en favorit för detta ändamål. 

Nya Triumph Bonneville Bobber är skapt för att vara den moderna motsvarigheten till 40-talets lekfulla, smidiga och motorstarka Bobbers, med ett tydligt DNA-arv från syskonmodellen T120. Och inte minst viktigt så har Bobber utvecklats för att enkelt kunna anpassas efter eget tycke och smak. I Triumphs tillbehörs-sortiment finns över 150 komponenter som ska underlätta att ge din Bobber ett unikt stuk. Dessutom erbjuder Triumph flera så kallade ”Inspiration Kits”.

Grunden hos Bonneville Bobber är en T120 som strippats ner till sin renaste form, låg, med rena linjer och enkelsits, brett och rakt styre, minimalistisk design, skulpterad bensintank, trådekrade hjul med ett fett bakdäck och inte minst dess till synes stela bakparti (där KYB-stötdämparen än väl undangömd under den justerbara sadeln).

Ramen är en helt ny stålkonstruktion med en dubbelsidig svingarm av stål. Hjulen, 19-tum fram och 16-tum bak är av trådekrad modell med fälgar av stål, klädda med specialtillverkade Avon Cobra-däck som bettar bra. Fjädringskomponenterna kommer från KYB, där framgaffeln är med 41-millimeters innerben och erbjuder 90 millimeters fjädringsväg. Den väl undangömda stötdämparen bak har 76,9 millimeter fjädringsväg och är med separat länkage. Bromsarna  kommer från Nissin, med en 310-millimeter skiva och tvåkolvsok fram och en 255-millimeters skiva och enkelkolvsok bak. ABS är standard, liksom antispinn, Ride-by-wire, två körprogram (Regn ”Rain” och landväg ”Road”, vridmoments-assisterad koppling och Immobiliser.

När jag hoppar ombord och drar iväg påminner Bobber till viss del om hur det ser ut då man kör Harley-Davidson Sportster, med dess raka styre, lilla bensintank och slimmade form. Men här tar likheterna slut. För nu nalkas härligt välkurvade bergsvägar som ringlar sig fram genom det vackra landskapet, och här kommer Bobber verkligen till sin rätt. Även om det här är en låg motorcykel, där fotpinnarna sitter tämligen nära marken så går det att köra tämligen aktivt. Visst skrapar fotpinnarna i backen då det går som värst, men inte så till den grad att det hämmar körningen värst mycket.

I grund och botten kan man tro att det här är en renodlad glidare som enbart är skapt för att dra med mellan stadens rödljus. Men så är inte fallet. Bobber är så mycket mer. Faktum är att det är en riktigt smidig motorcykel som du lätt kommer överens med. Chassit är stadigt och känns tryggt även då det svänger som mest, även i rejält uppskruvat tempo.

Den tvåcylindriga motorn pumpar på med rejält med kraft, och där 270-graders tändintervallen lägger grunden till ett härligt och maffigt avgasljud. Luften förs nu in i motorn via två separat luftfilter, ett för respektive cylinder. Avgassystemet av rostfritt är av ny modell med dubbla lågt placerade ”peashooter” ljuddämpare med snedskurna ”slash cut” mynningar och undangömd katalysator.

Den vätskekylda 1200-kubikaren härstammar från T120, men har här trimmats en del, till förmån för mer kraft över större delen av registret, men framförallt på lite lägre varvtal. Vid 4500 varv per minut lär Bobber ha 10 procent mer vridmoment än T120, och där maximalt vridmoment ökat med 2 procent till 106 Newtonmeter vid 4000 varv per minut.  Samtidigt betyder det här 42 procent mer vridmoment än 2015 års Triumph Speedmaster. Triumph anger en toppeffekt på 77 hästkrafter vid 6100 varv per minut, vilket är 10 procent mer än T120 vid 4500 varv per minut, och 25 procent mer toppeffekt än 2015 års Speedmaster. Serviceintervallen hos motorn är satt till 1600 mil.

 Körställningen, där jag i stort sett uteslutande kör med sadeln i dess framskjutna och högsta position, passar förvånansvärt bra. För är det något som jag kände mig lite tveksam till inför start var hur den visserligen läckert utformade sadeln skulle fungera i praktiken. Frågar du mig så funkar den betydligt bättre än många andra sadlar som ser ut att erbjuda avsevärt mer komfort. Du sitter där du sitter, utan några större möjligheter till att ändra position, vilket kan bli lite jobbigt i långa loppet. Men under de lite över 20 milen som jag körde med Bobber var det inget jag hade problem med. Med sadeln längre bak, i dess lägsta läge mäter sitthöjden 690 millimeter. 

Även instrumenteringens läge går att justera i två steg för bästa överblick, eller för det val som du tycker ger det snyggaste stuket. I mätarhuset ryms en hastighetsmätare med analog visare, diverse varningslampor och ett digitalt fönster där du informeras om tidpunkt, körsträcka, dubbla trippmätare, motorvarvtal, aktuellt växelläge, aktuell bränslemängd, aktuell och genomsnittlig bränsleförbrukning, beräknad räckvidd, serviceindikator och antispinn-inställning. Dessutom indikeras valt läge på handtagsvärmare (tillbehör) och farthållare (tillbehör).

Bobber är tveklöst en motorcykel som presterar betydligt bättre än vad man lätt kan luras att tro att den ska. Missförstå mig rätt. Jag tycker att Bobber är en häftig skapelse med snygga linjer. Men jag måste erkänna att jag hade lite svårt att tro att den skulle leverera riktigt så mycket körglädje som den gör. Torrvikten uppges till 228 kilogram och med sin längd på strax över 2,2 meter ser den onekligen mest ut att vara skapt för snabba accelerationer mellan stadens trafiksignaler. Reglagen är snyggt utformade med bra finish in i minsta detalj. Den sexstegade växellådan är lättjobbad och distinkt, och protesterar inte det minsta även då jag ”glömmer” att använda den vajermanövrerade kopplingen vid uppväxlingar.

De tekniska specifikationerna talar inte till Bobberns fördel. Med en fjädringsväg på 90 millimeter fram och 76,9 millimeter bak är det lätt att dra förhastade slutsatser. Men faktum är att chassit levererar riktigt bra. Det här är en motorcykel som inte behöver övertygas för att svänga, oavsett om det handlar om tajta lågfartsböjar eller härligt svepande högfartskurvor. Den känns hela tiden stadig och trygg, utan att vara varken stötig eller gungig, och det är lätt att bli ett med Bobber. Du sitter ”i” motorcykeln, och det raka styret bidrar till en bra körkänsla.

Mitt enda minus eller frågetecken under provkörningen är att frambromsen inte riktigt pallar för det hårda trycket då jag pressar Bobber lite utöver det vanliga på de kurviga vägarna. Förutom att fotpinnarna skrapar i emellanåt, protesterar också frambromsen, med dess enkelskiva och tvåkolvsok med en aningen svampig känsla som inte blir bättre i takt med att bromsskivan får en allt mer blå ton. För att kompensera för detta blir det att jag använder bakbromsen extra mycket. 

Totalt sett gillar jag Bobber skarpt. Den har ett chassi som erbjuder massor av körglädje och körställningen passar riktigt bra för min 183 centimeter långa kropp. Samtidigt pumpar den starka 1200-kubikaren på med rejält med vridmoment redan från riktigt låga varvtal, men där motorn även inbjuder att varvas hela vägen till rödstrecket då det är dags för lite oseriös lekstuga.

Som pricken över i erbjuder Triumph gott om fabrikstillverkat lull-lull i form av olika tillbehör för att du ska kunna ge just din Bobber ett personligt stuk. Bland annat har Triumph tagit fram en läcker LED-strålkastare som inte bara ger ett häftigt utseende, utan också ger bättre ljus i mörkret.

Triumph har i dagsläget också tagit fram två så kallade ”inspirations-kit”;

Old School Bobber med styre av ap-hängar-modell med tillhörande förlängt kablage, ljuddämpare av borstat rostfritt, kortare framskärm, brun lädersadel, styrhandtag av special ”Gummy” modell, och en svingarmsväska.

Quarter Mile Bobber inkluderar bland annat clip-on-styre, svarta ljuddämpare, kort framskärm och svart lädersadel.

 

I Sverige kommer Triumph Bonneville Bobber kosta från 125,900 kronor.

LÄNK: Mer fakta om Triumph Bonneville Bobber här…