Under hösten hängde Johan Ahlberg från Fastbikes.se med då BMW Motorrad Sverige drog till BMW-fabriken i tyska Berlin, tillsammans med en grupp exklusivt inbjudna BMW-ägare.
Med på resan var ett 80-tal inbjudna gäster (som under året köpt en ny BMW-motorcykel) från Probike Stockholm, Probike Malmö, Bike Göteborg, Bike Trollhättan, Gerts Motor i Ängelholm och Claessons Motor i Bromölla.
Merparten av deltagarna möttes upp vid färjelägret i Trelleborgs hamn redan kvällen före avfärd till Tyskland och BMW-fabriken. Några andra körde till Berlin på egen hand. För egen del körde jag på mindre vägar från strax norr om Stockholm via Västerås, Kumla, Karlsborg och Tibro innan jag valde att rasta BMW K1600GTL:n på E4:an söderut mot Helsingborg, och därifrån vidare söderut till Trelleborg. En bättre passande motorcykel för ändamålet är svår att finna, även om jag personligen föredrar att sitta bakom styret på en R1200GS Adventure på den här typen av resor. Missförstå mig inte, K1600GTL är en oerhört komfortabel motorcykel för långresor, här finns det mesta man kan tänkas behöva och lite till. Motorn pumpar ut mer än gott om kraft och körställningen passar min 183 centimeter långa kropp som handen i handsken. Men R1200GS Adventure passar bättre för min typ av motorcykelkörning, som mer än gärna går på grusvägar och andra ”vägar” med löst underlag. Dessutom är R1200GS en synnerligen kompetent och komfortabel motorcykel även vid landsvägskörning.
Efter några timmars färjetransport anlände vi till Rostock i norra Tyskland. Uppdelade i mindre grupper, med en guide och följeåkare, körde vi söderut. Vädret visade sig från sin bättre sida, och efter en hel del skön motorcykelkörning på gamla välkurvade vägar i forna Östtyskland anlände vi till det pittoreska hotellet Sommerfeld, strax norr om Berlin, som skulle vara vår bas inför och efter fabriksbesöket. Här erbjöds det mesta i bekvämlighetsväg: Restaurang med bra mat, SPA och Gym-anläggning samt fina stigar att vandra eller springa i genom den härliga lövskogen intill den lilla sjön Beetzer See. Perfekt som avkoppling efter resan, och med lagom avstånd för en trevlig motorcykeltur till BMW-fabriken nästkommande dag.
I samband med kvällens middag presenterade sig den svenska BMW-personalen som var på plats, och som med hjälp av personal från flera andra BMW-återförsäljare gjorde allt i sin makt för att se till att övriga deltagare trivdes och fick en härlig totalupplevelse. Och min gissning är att de flesta fick en sådan upplevelse. De jag talade med verkade i alla fall nöjda och glada.
Nästkommande dag erbjöds de som ville, att hänga med någon av grupperna, som via småvägar, skulle leta sig fram till BMW-fabriken i Spandau-distriktet i nordvästra Berlin. En del valde istället att köra dit för att uppleva Berlin på egen hand. Prick klockan 14.00 vinkades vi in på området, och VIP-gäster som vi var fick vi köra in på fabriksområdet och parkera utanför comm center, där vi fick en del intressant historik och fakta om BMW Motorrad, och en del matnyttig information och även en del regler inför den guidade rundvandringen på fabriken. Bland annat fick vi veta att all form av fotografering är strikt förbjudet, och skulle du exempelvis plocka upp en mobiltelefon inne i någon fabrikslokal så skulle din rundvandring högst sannolikt ta slut där och då.
Efter det korta och informativa informationsmötet delades vi in i mindre grupper. Sedan tilldelades vi en uppsättning trådlösa hörlurar för att bättre höra vad den engelsktalande guiden hade att berätta, och det var onekligen en salig massa.
Bland annat fick vi veta att BMW-fabriken i Berlin upptar omkring 220.000 kvadratmeter av stadsdelen Spandau. Innan andra världskriget var Berlin en stor industristad där bland annat storföretag som Siemens, Borsig och AEG hade gigantiska industrikomplex, men som aldrig återhämtades sig från R.A.F och US Air Force:s bombningar i samband med att ryska, franska och brittiska militärstyrkor intog området i krigets slutskede. Det som inte bombades sönder och samman beslagtogs eller förstatligades i Östberlin, eller lämnades att tyna bort i den isolerade staden, efter att staden delades upp i Väst- och Östberlin. Men det finns ett undantag, BMW:s motorcykelfabrik i Spandau. Sedan 1969 har BMW tillverkat alla sina motorcyklar här (med undantaget av några enskilda modellserier, såsom encylindriga F-serien under 90-talet). Idag tillverkas lite mer än 20 olika modeller av motorcyklar här. Omkring 1600 personer jobbar med motorcykeltillverkningen, och varje dag tillverkas upp mot 600 motorcyklar i fabriken.
Det första fordonet som BMW tillverkade var just en motorcykel. Idag erbjuder BMW motorcykelmodeller för mängder av olika ändamål, oavsett om du suktar efter att utforska världens alla hörn, eller söker adrenalinkickar på racebanan. För att förenkla kan vi dela upp deras motorcyklar i fem olika segment, Adventure, Touring, ”Urban mobility” för pendling och praktisk stadskörning, Sport och Nakna ”Roadsters”. Många modeller passar ofta inte in i bara ett av dessa segment, utan passar bra för flera olika ändamål, även om de kanske bäst lämpar sig för ett eller två av dessa.
Design och utveckling av BMW:s motorcyklar sker i Munchen, men det är här i Berlin som själva grunden för varje motorcykel läggs. Det är här som merparten av tillverkningen och all montering sker. Motordelar, så kallat ”råmaterial”, som tillverkats på annat håll, förädlas i maskinparken där mängder av datorstyrda CNC-fräsar och svarvar, pressverktyg och andra robotar och maskiner ser till att alla motordelar håller måttet innan motorerna skruvas samman. Det handlar om över 600 smådelar och komponenter som sätts samman i olika konstellationer som två- (boxer) fyr- eller sexcylindriga motorer. Allt övervakas av specialutbildad personal, och med jämna mellanrum sker kontroll att alla komponenter håller sig inom de uppsatta toleransnivåerna.
Titt som tätt kommer truckar farandes med olika komponenter, och som besökare gäller det att hålla sig på rätt sida om de heldragna gula markeringarna i golvet. Trots att tempot är högt råder något slags lugn över hela anläggningen, och som utomstående känns det allt annat stressigt. Visst är det en del buller, men ljudnivån är inte i närheten av så hög som man skulle kunna tro.
Vi lämnar avdelningen där råvaran förädlas och mynnar ut i fullt monterade motorer, till att bege oss in i fabriksdelen där själva motorcyklarna sätts samman.
Fem datorstyrda robotar sköter merparten av lackeringsjobbet, och i genomsnitt handlar det om att måla omkring 6000 motorcykeldelar dagligen. Komponenterna har hundratals olika former, och lackeras med vattenbaserad färg i över 40 olika nyanser. I vissa fall krävs fortfarande mänsklig skicklighet och noggrannhet, som exempelvis då det är dags att förse exempelvis en bensintank med klassiska ränder eller andra mer komplexa lackeringsjobb.
Motorcyklarna fixeras vid någon av de 300 stycken särskilda hängarna hos det roterande transportsystemet. I det här systemet transporteras respektive motorcykel automatiskt genom den omkring 500 meter långa monteringslinjen. Monteringskrokarnas höjd anpassas automatiskt till den för montörerna ergonomiskt lämpligaste höjden hos de närmare 150 monteringsstationerna. Alla order-relaterad data, momentdata (med hur mycket moment exempelvis en viss skruv ska dras), och andra grundinställningar för en viss modell överförs automatiskt till respektive monteringsstation. Beroende på modell tar det i regel mellan 220 och 360 minuter till det att omkring 2000 delar och komponenter resulterat i en färdigbyggd BMW-motorcykel. Den populära boxermotorn tar exempelvis mellan 1,5-2 timmar att montera medan BMW:s radsexa tar omkring 2,5 timmar att sätta samman.
Efter montering testkörs varje motorcykel av den specialutbildade personalen. I ett särskilt testlabb, med rullande landsväg, kontrolleras motordata, fjädring, bromsar, belysning och all elektronik. Varje del i processen är viktig och sker med stor noggrannhet. Och det märks tydligt att de som jobbar här är stolta över sitt jobb. Allt dokumenteras, och i efterhand går det att se exakt när en viss motorcykel kontrollerades och av vem. Det här borgar för att personalen sätter ytterst stort värde i att minimera slarv och andra misstag. Efter att eventuella frågetecken i kontrollen rätats ut är det dags att göra motorcykeln redo för transport till respektive kund. Varje motorcykel placeras i en särskild så kallad stålhäck som underlättar transportarbetet samtidigt som den skyddar motorcykeln, innan den lastas på lastbil, tåg eller i vissa fall båt. Vid transport till andra världsdelar paketeras motorcyklarna allt som oftast i heltäckande lådor av trä.
När motorcykeln når återförsäljaren sker den sista monteringen, som ibland kan handla om att montera ett framhjul, eller att skruva dit ett kåpglas och/eller ett styre. Dessutom kan det handla om att ansluta batteriet och fylla på motorolja, samt göra en första grundkontroll, men i regel handlar det inte om något omfattande arbete. Sedan är det dags för någon lycklig själ att få glädjen att köra någon av alla dessa fantastiska skapelser.
Efter en intressant dag på BMW-fabriken var det raka spåret till hotellet för en del, medan andra valde att uppleva mer av Berlin eller ta en extrasväng med motorcykeln.
Nästkommande dag var det dags att resa hemöver, och återigen guidades grupper av deltagare till, denna gång norröver till färjelägret vid Rostock där färjan till Sverige väntade. Väl över på andra sidan var resan över för vissa, medan andra körde gemensamt till sina hemtrakter. En intressant och trevlig resa gick mot sitt slut.