En ny rapport från Riksförbundet M Sverige påvisar stora regionala skillnader gällande risken att dö i vägtrafikolyckor. Storstadslänen och andra län i Svea- och Götaland har låga dödstal i förhållande till befolkningsmängd, medan skogslänen utmärker sig med betydligt högre relativa dödstal. En viktig förklaring till skillnader i risk för dödsolyckor är ojämlikhet i vägkvalitet.

– Ett sämre vägnät innebär högre risk att omkomma i trafiken. Andra bidragande förklaringar är regionala skillnader i befolkningstäthet, kollektivtrafikutbud och polistäthet. Så vida inte dessa skillnader utjämnas, framstår förbättrad vägkvalitet i länen med högre olycksfrekvens som än viktigare att skapa, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Många olyckor sker på de mindre landsvägarna med hastighetsgränser mellan 70 och 90 km/tim som är vanliga i skogslänen, visar rapporten som skrivits av Johan Granlund, civilingenjör, på uppdrag av M Sverige. Många sådana vägar är dåligt underhållna, felaktigt utförda och saknar mittseparering. Vägar med lägre hastighet har typiskt sett tvärare kurvor och lägre standard för vägbeläggningens skick och vinterväghållning.

– Individens risk för dödsolyckor är betydligt högre på smala vägar med låg hastighet, än på breda mötesfria vägar med hög hastighet. På de mindre vägarna finns dåligt utformade kurvor, felande skyddsräcken och fler farliga föremål i vägarnas sidoområden, säger Tony Gunnarsson.

LÄNK: Här kan du ta del av hela rapporten om vägarnas påverkan på trafiksäkerheten.