John McGuinness vann ett rafflande seniorrace under fredag kväll när han körde till sig sin 17e TT-seger i sista tävlingen för 2011 års Isle of Man TT, med den nya rekordtiden 1:45.45.80.

Tävlingen blev försenad med 5 timmar på grund av dåligt väder på den norra sidan av ön, och Hondaföraren låg sju sekunder i efter ledaren Guy Martin i slutet av första varvet vilket han senare vände till att leda med 13 sekunder i slutet av varv 5. Hans vinstmarginal över Suzukiföraren Guy Martin var 7.2 sekunder medan Hondaföraren Bruce Anstey tog tredjeplatsen, ytterligare 7 sekunder efter Martin.

Efter att regn - och hagel - föll i Ramseyområdet runt lunchtid, kom racet så småningom igång vid 17:15 och då var det Guy Martin som snabbast fick upp det högsta tempot. Genom Ramsey han hade skapat sig en tre sekunders ledning över Anstey med Gary Johnson på tredje plats, McGuinness över sex sekunder bakom ledaren på fjärde plats.

Då förarna blixtrade fram på Glencrutchery Road för första gången ledde Martin med en en snitthastighet på 131.038mph, 4.48 sekunder före Anstey och McGuinness sju sekunder efter Martin. Johnson var fortfarande på fjärde medan Michael Dunlop och Keith Amor låg femma respektive sexa.

Saker och ting började hetta rejält på andra varvet och det var uppenbart att McGuinness började finna sin rytm och även om de tre främsta inte körde rekordfort så snittade de fortfarande en bra bit över 130mph. Efter att andra varvet var kört skiljde de cirka fem sekunder mellan Martin, Anstey och McGuinness. Dunlop var nu uppe på fjärde plasts före Johnson och Amor.

Efter ett suveränt PitStop av Hondateamet kom McGuinness fram till Glen Helen tillsammans med Martin och efter att ha kört tredje varvet över sju sekunder snabbare än hans två främsta rivaler, tog McGuinness kontroll över loppet. Han ökade därefter tempot ytterligare för att under de fjärde varvet sätta loppets snabbaste varv, 131.248mph, och anlände till sitt andra depåstopp med 12 sekunder marginal till den nya tvåan Anstey, som klättrat förbi Martin över berget. Dunlop gled ner till sjätte medan Amor och Cameron Donald flytta upp till fjärde och femte plats.

Med en relativt bekväm avslutning visade McGuinness ännu en gång sin klass och han kunde kontrollera racets resterande två varv. Hans ledning var som bäst 15 sekunder vid ett tillfälle men han slog av en aning under sista varvet för att ta ytterligare en superb TT-seger, Martin som hade tagit sig förbi Anstey fick återigen nöja sig med andraplatsen. Anstey noterades åter igen för en snitthastighet på 130mph under sista varvet och han tog en tämligen säker tredjeplats.

Bakom dessa tre pågick kampen om fjärdeplatsen hela vägen till målflaggan och även om Amor noterades för sitt +130mph-varv någonsin (under sista varvet), var det Donald som segrade med den lilla marginalen på bara en ynka sekund efter 226 miles (cirka 36 mil) av racing! Dunlop tog sjätteplatsen medan Johnson avslutade sin framgångsrika TT-kampanj med en solid sjundeplats. William Dunlop hade en stark körning in på åttonde plats. Med James Hillier och Michael Rutter avrundade listan för de tio främsta.

Med två segrar och fyra pallplatser, var McGuinness totaltvinnare av årets TT-mästerskap, och vann därmed Joey Dunlop Trophy före Amor och Martin.